Det här är inget liv, det är ett sorgligt substitut.

Ett slags tidsfördriv. Var det du som ringde förut? Jag lät det ringa ut.

Men det är klart, det var inte du som ringde. Och varför i hela världen skulle du ringa? Du har ju ingenting att säga mig längre. Orden fastnar i din hals, de kväver dig långsamt. Jag vet hur det känns, för jag har varit i din situation.

Please, don't leave me.

 Jag är redo att ge dig en till chans, är du redo att ge mig en?

-

Så jävla, jävla, jävla rädd.

I want you to know that it's a little fucked up

-

-

Jag hatar mig själv och mina känslor.

Oavsett vem du är - läs.

Hej och välkommen, du som läser detta.

Du kan vara en av mina närmsta vänner, någon jag beundrar i hemlighet, en person jag inte vet någonting om, som jag har (felaktiga?) fördomar om eller så kanske du helt enkelt är någon som hamnat här av en slump.

Men oavsett vem du är, varför eller hur du kom till denna blogg, så vill jag berätta en sak för dig, som du kanske hör alldeles för sällan, i lagom mängd, eller till och med för ofta.

(fokus nu, Tess!)

Det jag vill komma till är följande:

Du är vacker, precis som du är. Oavsett om du har blont, grönt, lila, brunt, svart hår. Eller någon annan färg på håret. Oavsett om du är stor, liten, mellan, "tjock", lång, smal, kort, om din vågen visar för få, nog många eller för många kilon för din längd. Det spelar ingen roll, du är vacker.

Du har garanterat fått höra att du är ful, fel, äcklig, mager, fet, äcklig, störd, bögig (som ett skällsord alltså), jobbig, motbjudande, ett monster och så vidare. Men vet du vad? 

De som sagt dessa saker om dig, har förmodligen förstört en del av dig, skapat djupa sår på insidan och eventuellt även utsidan. Det spelar ingen roll vilka dessa var, ifall det var mobbarna i skolan eller på jobbet, rösterna i ditt huvud, någon "vän", någon främling, ja till och med dina föräldrar. Ingen ska någonsin ta sig rätten att yttra dessa, eller andra hemska ord, om dig. För du är vacker, bedårande, underbar, fin, en ängel, någons själs- och ögongodis. Om inte mitt, så någon annans. Om inte någon annans, så någon tredjes. Men jag kan lova dig att du är vacker i någons ögon. 

"Du är vacker som du är, du måste vara den du var. Det är knappast fel på dig, det är fel hur världen är idag." Fronda sjunger och jag tycker att du borde lyssna på honom, för hans ord i den låten är sanningen. Om dig, om mig, om alla oss som är "misfits", alla oss med självskadebeteenden i tanken och/eller praktiken, om oss med dåligt självförtroende samt dålig självkänsla. Om oss alla.

Du som läst detta inlägg, ta åt dig av mina ord. Lyssna inte på de dåliga orden även om de blivit din verklighet. Du är älskad. Kram!

Du vet

Du vet

att mitt skal,

det lurar dig.

Det ler

på utsidan

medan jag 

ligger & gråter

på golvet.

Du vet

att jag ljuger,

att jag lurar dig.

Ändå ler du

låtsas

som ingenting

medan du går i

tusen bitar

på marken.